Att åtgärda alla fuktskador på svenska bostäder, skolor och arbetsplatser skulle kosta samhället mångmiljardbelopp. Men vad är kostnaden för att ignorera problemen? Och är det överhuvudtaget rimligt att göra en ekonomisk avvägning då det handlar om barns hälsa och välmående? Vi undersöker hur det egentligen är ställt med inomhusluften i Sverige.
I Sverige uttrycker vi ofta stolthet över att ha en begränsad mängd föroreningar, och tidigare i år rapporterades det att man uppnått den bästa luftkvalitén i Stockholm på 50 år. Men om vi rör oss bort från gatorna, och istället går in i svenska hus, ser bilden väldigt annorlunda ut. Ofta är den dåliga luften beroende av fuktskador och ett sätt att få bukt med problemet kan vara att investera i en luftavfuktare – till exempel från ArctusNordic.
En rapport från BoVerket visar att hela 7 av 10 svenska småhus är fuktskadade. Lyckligtvis visar samma rapport att det bara är en tredjedel av dessa som är så pass allvarligt fuktskadade att de kan utgöra en hälsorisk för människor. Men den här typen av fel kan förvärras snabbt om de inte åtgärdas. Och man beräknar att kostnaden för att reparera fuktskadorna på svenska hus skulle kosta cirka 100 miljarder kronor.
När man ser en sådan nota är det lätt hänt att man frågar sig: är det verkligen nödvändigt att åtgärda problemet? Det kan verka bekvämare att stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Men för att kunna uttala oss i den frågan måste vi först undersöka vilka följder det kan få att ignorera fuktskadorna – och väga dessa mot reparationskostnaderna.
Skador från dålig inomhusluft – ett folkhälsoproblem
Folkhälsomyndigheten redogör på sin hemsida för vilken hälsopåverkan det har att leva i ett fuktskadat hus. Faran består i att det bildas mögel som utsöndrar sporer och mikroorganismer vilka är giftiga för människor att andas in. Dessutom kan material förstöras och börja utsöndra hälsofarliga ämnen, genom kemiska och mikrobiologiska reaktioner. Så vad innebär det här för den som bor i huset? Studier visar att man, genom att bo och arbeta i en miljö där man är utsatt för dessa faktorer, löper större risk för att drabbas av luftvägsinfektioner och astma. Man kan även känna av symptom som nedsatt koncentrationsförmåga och huvudvärk.
Barn är särskilt känsliga för de fuktskadade miljöerna och man beräknar att över 700 nya fall av barnastma årligen är ett resultat av att de bor i fuktskadade hus. Särskilt beklämmande blir denna siffra, parat med de faktum att många skolor i Sverige har undermålig inomhusluft. Fyra av tio skolor får underkänt i obligatoriska ventilationskontroller – men saknar ofta medlen som krävs för att genomföra förbättringar av miljön. Barnen, de vars luftvägar har sämst skydd mot den dåliga luften, dubbelexponeras med andra ord – både i hemmet och i skolan. Och alla dessa barn – tillsammans med de cirka 1,2 miljoner vuxna som upplever besvär i anknytning till inomhusmiljön de vistas i – kommer på sikt att utgöra en stor vårdkostnad för samhället. För att inte tala om de personliga hälsotragedier som problemen kan leda till för alla dessa människor.
