Att blodet levrar sig är för det mesta bra, om denna funktion i kroppen inte fungerar som den ska kan det vara ett tecken på hemofili eller blödarsjuka, som är en obehaglig sjukdom. Men när blodet levrar sig kan det också ställa till problem, framför allt om det sker inne i kroppen.

Om väggen till ett blodkärl är trasig kan blodet börja levra sig inne i blodkärlet. Då bildas en propp som kan täppa igen hela kärlet, och om styrtillförseln stryps helt inträder ett tillstånd som kallas ischemi. Ischemi i hjärtat kallas även hjärtinfarkt, och ischemi i hjärnan är ett annat ord för stroke. Proppar som bildas i andra delar av kroppen kan föras med blodflödet till hjärtat eller hjärnan, och där täppa till ett kärl. Ett sätt att skydda sig mot proppar är därför att se till att några inte bildas i benen, där de är vanligast.

Riskfaktorer för att proppar ska bildas är framför allt stillasittande. Den som har ett stillasittande arbete eller reser mycket rekommenderas därför att använda stödstrumpor. Kvalitétsstödstrumpor som ger ett tryck över vristen är därför bra att använda.

Är blodpropp ärftligt?

Vissa av de faktorer som ökar risken för blodpropp är ärftliga. Den som har en anhörig, t.ex. en förälder, som har drabbats av blodproppar kan själv löpa en ökad risk att drabbas. Det gäller framför allt om den anhöriga har drabbats av proppar i unga år. Det går att göra tester för att se om det finns en förhöjd medfödd risk, men den som ska göra testerna är den äldre, som redan har drabbats. Läs mer om ärftliga faktorers betydelse på den här sidan.

Det finns mycket man kan göra för att underlätta för sina medmänniskor och bidra till ett bättre och vänligare samhälle. Att ge blod är för många en självklarhet eftersom det verkligen räddar liv. För den som vill göra ännu mer kan det vara ett tips att skänka en liten slant till en välgörenhetsorganisation som man känner lite extra för. Man kan även utföra volontärarbete några timmar eller dagar i månaden. Till exempel genom att arbeta på ett soppkök eller härbärge för hemlösa.

Att tänka på sina efterlevande

Att tänka på sin egen död och vad som händer med sina nära och kära efter att man har gått bort är inget som de flesta ägnar sig åt. Självklart tänker de flesta på döden då och då men då handlar tankarna oftast om hur och när man kommer att dö och vad som händer med en själv efter döden, om det nu händer något efter döden. Allt detta är saker som vi inte direkt kan påverka. Självklart kan vi försöka leva så sunt som möjligt och tänka på att använda hjälm när vi cyklar, ta det lugnt i trafiken, inte röka eller bruka droger etcetera, men det mesta får vi nog lämna till ödet. Om nu ödet finns. Att däremot tänka på sina medmänniskor och vad som händer med dem när man går bort är något som faktiskt kan vara bra att tänka på, även då detta för de flesta känns både avlägset och onaturligt.

När någon dör är det mycket man som närstående ska tänka på. Allt från vad man ska göra med alla saker och pengar den avlidne har lämnat efter sig till att planera en fin begravning som någonstans symboliserar vem den avlidne var och hur han eller hon skulle vilja ha sin begravning. Även om man varken är sjuk eller gammal kan det därför vara en fin gest mot sina efterlevande att utforma ett testamente där du beskriver vem som ska få vad så att de slipper ta den typen av beslut efter din död. I det vita arkivet som man finner på internet kan man dessutom fylla i hur man vill ha sin begravning. Allt från var man vill bli begravd och om man vill bli kremerad eller inte till vilken musik eller vilka dikter man vill ha med på sin begravning. Allt detta känns självklart konstigt att tänka på när man lever, men detta ett fantastiskt sätt att underlätta för de som lever längre än dig.

Att bli kallad för glasögonorm var något som många av dagen vuxna fick leva med när de gick i skolan som barn. Att ha glasögon var i regel någonting som barn tyckte var roligt att reta varandra för, även om man ju som vuxen inte riktigt kan förstå detta dilemma. Att ha glasögon kan ju i dagens samhälle vara både trendigt och snyggt i många avseenden, något som man väl kanske inte riktigt förstod som barn.

Men även om glasögon är en het trend nu för tiden, finns det fortfarande dom som faktiskt önskade att dom slapp bära glasögon dagligen. För dessa personer har glasögonen blivit ett jobbigt inslag i vardagen, som väl egentligen har med utseende att göra. Livet skulle helt enkelt vara lite lättare utan ett par glas framför ögonen.

Och faktum är att man kan göra något åt detta om man skulle vilja. Bland annat så kan man välja att göra en laseroperation som innebär att man kan förbättra synen avsevärt. Dagens moderna teknik och forskning har helt enkelt lett oss till denna punkt då även synfel kan botas om man så har vilja och pengar. kanske kan detta bidra till att färre barn behöver bli kallade för glasögonorm under deras uppväxt?

Att lida av mycket svettningar är inte så ovanligt som den drabbade kan tro. Här skriver vi lite om att ha svettproblem ur ett medicinskt perspektiv:

Först och främst kan nämnas att patologisk svettning av extrem natur kallas för hyperhidros eller på engelska, hyperhidrose, och är något som ungefär en procent av Sveriges befolkning lider av. Vanligtvis visar den sig första gången under puberteten eller när man är i tidiga tjugoårsåldern. I ungefär hälften av fallen är hyperhidrosen medfödd och ett resultat av överaktivitet i de svettkörtlar som finns i fötter, armhålor och händer. Problemet begränsas ofta inte bara hit, utan även till ansikte och hårbotten exempelvis. Nämnda områden blir så svettiga att det inte längre är en fråga om fuktighet utan det är direkt blött. Det påverkar en inte bara i ens sociala aktiviteter utan även i de normala sysslorna i ens vardag och i ens arbete.

Det finns flera sätt att behandla hyperhidros på. Det här är några:
-    Ändringar i levnadssättet. Stress, vissa sorters mat och drycker så som alkohol, te och kaffe et cetera påverkar hur mycket vi svettas. Även val av kläder och rumstemperatur kan förändra hur mycket man svettas.
-    Behandling med tabletter. Det här är något som framför allt löser problem med allmän svettning, snarare än svettning som är begränsad till vissa områden.
-    Jontofores är en svag elektrisk ström som kan ges två gånger i veckan mot det område som är drabbat.
-    Vissa blir hjälpta av avslappningsträning, akupunktur eller psykoterapi.
-    För andra räcker det med rätt val av deodoranter med aluminiumklorid.

Det finns större behandlingar än så här, men ovanstående lista bör man bocka av (eller kan i alla fall välja att bocka av) innan man provar exempelvis operationer och dylikt.

Ett handikapp eller en neurologisk sjukdom ställer till livet rejält för de flesta som drabbas. För det allra mesta beror det på att tillvaron är anpassad för de som inte har några svårigheter att ta sig fram. Trottoarkanter är ofta höga, det saknas ramper eller hissar på många ställen. Detta gäller även i de flesta hem, som faktiskt inte är speciellt ergonomiskt utformade, och det gäller även de redskap som de flesta av oss behöver använda sig av i vår vardag. Som tur är finns det ett stort utbud av ergonomiska hjälpmedel att tillgå, även om det kan vara svårt att hitta dem om man inte vet var man ska leta.

De flesta vanliga köksredskap är utformade ungefär som de varit utformade under lång tid, vilket sällan är optimalt ur ergonomisk synpunkt. Ergonomiska knivar har vinklade handtag, vilket gör att musklerna belastas minimalt när man använder knivarna. Andra exempel på ergnomiskt utformade köksredskap är osthyvlar med vinklade handtag och bestick med tjocka, greppvänliga handtag som ligger stadigt i handen.

Även om de flesta kanske tänker på köksredskap finns det många andra ergonomiska redskap och verktyg att använda sig av för att underlätta vardagen och klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Griparmar för att plocka upp saker från golvet är nog de flesta bekanta med. Sådana saker som att öppna dörrar eller fönster kan vara knepigt, framför allt balkongdörrar och liknande. Som tur är finns det speciella extrahandtag som kan spännas fast på dörr- och fönsterhandtag, och som ger extra hävarmseffekt och därmed gör dessa lättare att öppna.

I dagens samhälle har det blivit allt mer centralt och viktigt att ta hand om sin hälsa. Faktum är att vi vet mer än någonsin om vår kropp och dess välmående i dag än vad vi någonsin gjort. Just därför så finns det heller inga ursäkter som längre fungerar vad gäller att undvika exempelvis motion och nyttig kost.

Innerst inne så vet de flesta hur man ska göra för att må så bra så möjligt, och det finns helt enkelt inga genvägar vad gäller välmående. I dag har vi den kunskap som krävs för att vi ska kunna leva det bästa livet så möjligt.

Så varför inte se till att motionera de där tre gångerna varje vecka, eller 30 min varje dag? Köp en blodtrycksmätare eller pulsklocka så att du kan hålla koll på de förändringar som sker i kroppen. På sätt är det lättare att bli motiverad till att träna mer och leva ännu mer hälsosamt.

Det är först när man ser tydliga resultat i sitt välmående då man verkligen blir peppad till att ta hand om kropp och själ. Först då kommer man också att inse vikten av att leva hälsosamt och alltid må bra både psykiskt och fysiskt.